Vad är ränta och vilken ränta får jag på mitt företagslån?

Ränta är den kostnad du betalar för att långa pengar eller den betalning du får för att låna ut pengar. Det finns många typer av räntor och begrepp som hör till detta. Exempel på olika typer av räntor är utlåningsränta, inlåningsränta, reporänta, realränta, nominell ränta samt effektiv ränta. Dessa begrepp kommer förklaras och exemplifieras i denna artikel.

När man ska ta ett företagslån eller sätta in sina pengar på ett sparkonto för att få ränta är det bra att ha koll på dessa begrepp. Även om du inte kommer stöta på en del av begreppen när du tar ditt lån eller sätter in dina pengar på ett sparkonto, kommer de ändå påverka vilken ränta du får.

Lånar du pengar eller lånar du ut pengar?

Beroende på om du lånar pengar eller om du lånar ut pengar är det du som ska betala eller få ränta. Detta är två olika typer av räntor och kallas utlåningsränta respektive inlåningsränta.

• Utlåningsränta – kostnaden för att låna pengar. Detta är räntan du betalar på ett företagslån eller bolån.
• Inlåningsränta – din inkomst för att låna ut pengar. När du har pengarna på ett sparkonto får du vanligen en ränta för att ha pengarna där. Avkastningen på dessa pengar är inlåningsräntan. På vanliga lönekonton fås idag oftast ingen ränta alls. På Aros Kapital erbjuder vi däremot konkurrenskraftiga räntor på våra sparkonton som finns i form av likvidkonto och bundna konton med olika löptider.

Vad är en räntesats?

En räntesats är det procentuella andel som du betalar eller får av lånebeloppet eller beloppet på sparkontot. Begreppet ränta syftar till själva beloppet. Till exempel kan en räntesats vara 2 %, och på ett lån på 100 000 kr blir då räntan det första året 2000 kr, vilket per månad blir 167 kr.

Vad är skillnaden mellan nominell och effektiv ränta?

• Nominell ränta – den ränta som är hänförbar till räntesatsen. I ovan exempel är alltså den nominella räntan 2000 kr och den nominella räntesatsen 2 %
• Effektiv ränta – den totala kostnad ett lån ger upphov till. Säg att ovan nämna låneexempel även skulle ha en avgift om 100 kr. Då skulle den effektiva räntan vara 2100 kr och den effektiva räntesatsen 2,1 %. Det är krav på att en långivare redovisar den effektiva räntan vid ett lånerbjudande för ökad jämförbarhet.

Vad är reporänta?

Reporäntan, även kallad styrränta, är den ränta som en marknadsbank kan låna och placera till i en nations riksbank, i Sverige benämnd Riksbanken. Denna bestäms av Riksbanken och utvärderas normalt sex gånger per år, se den aktuella reporäntan på Riksbanken.se.

Reporäntan används för att hålla penningvärdet fast genom att hålla en låg och stabil inflation. En hög inflation innebär att värdet av att spara pengar minskar eftersom pengarna är värda mindre framåt i tiden. Man vill dock inte heller ha alltför låg inflation eftersom benägenheten att spendera pengar i samhället då minskar. Detta innebär i sin tur att tillväxten i ekonomin avtar. Målinflationen är i nuläget satt till 2 %.

Höjningar av reporäntan görs för att minska konsumtionen och inflationstakten i samhället. Genom att höja reporäntan ökar kostnaden att ta lån och efterfrågan på att ta lån sjunker därmed. Detta minskar konsumtionskraften i samhället vilket sänker inflationstakten.

Omvänt mot ovan används sänkningar av reporäntan för att stimulera ekonomin genom att göra mer pengar tillgängliga då det bli billigare att ta lån. Detta leder till ökad konsumtionskraft och ökad inflationstakt?

Vad är realränta?

Realränta är den räntesats som erhålls om inflationen räknas med och symboliserar den avkastning som egentligen fås. Realräntan kan förenklas till att vara räntesatsen obeaktad inflation minus inflationen. Detta är en approximation som fungerar bra för låga värden på räntesats samt inflation.

Har man en räntesats på 1 % men även en inflation på 1 %, innebär detta att pengarnas egentliga värde inte ökar utan bara behålls eftersom realräntan är 0. En räntesats på 1,2 % med inflation på 1 % innebär däremot en realränta på 0,2 %

Är räntesatsen är lägre än inflationen innebär detta att realräntan är negativ, och därmed att pengarnas reala värde minskar även om man får ränta på dem.

Vad är skillnaden mellan rörlig och bunden ränta?

Både rörliga och bundna räntor är vanligt förekommande. En mix av dessa kan även användas på ett lån så att en del av lånet har rörlig ränta, och en annan del är låst till en fast ränta. Nedan förklaras vad varje typ innebär.

• Rörlig ränta – Vid användandet av rörlig ränta fluktuerar räntesatsen över lånets löptid. Orsaker till räntesatsändringar kan vara ändrad reporänta eller marknadsläget generellt.
• Bunden ränta – Till skillnad mot rörlig ränta, binds räntan vid en fast räntesats när ett avtal om ett lån men bunden ränta tecknas. Detta innebär att räntesatsen är konstant oavsett vad som händer på marknaden. Att ha en bunden ränta är fördelaktigt när räntesatsen på marknaden går uppåt, eftersom man då betalar än lägre ränta än vad man skulle göra om man hade en rörlig sådan. Om räntesatsen på marknaden däremot går ner, sitter man istället låst vid en högre ränta. Det finns alltså både för- och nackdelar med att binda sin ränta.

Vilken ränta får jag på mitt företagslån?

Vilken räntesats ett företag får på ett företagslån eller leasing beror på flera olika faktorer. Som är beskrivet ovan, beror det delvis på marknadsläget generellt och specifikt på vilken reporänta Riksbanken för närvarande erbjuder.

Räntesatsen ett företag får kan också påverkas av vilken bolagstyp lånet ska tas av, exempelvis om det gäller ett företagslån till en enskild firma eller till ett aktiebolag.

Framförallt beror dock räntesatsen på företagets återbetalningsförmåga samt vilka säkerheter som erbjuds för lånet. Återbetalningsförmåga är något som krävs eftersom lånet annars aldrig kan betalas tillbaka. Säkerheter kan användas för att sänka risken för borgenären, som kan sälja säkerheten om gäldenären inte kan betala tillbaka lånet.

En annan typ av säkerhet är borgen, som innebär att någon annan än gäldenären betalar lånet om inte denne kan återbetala det.

En god återbetalningsförmåga och säkerheter sänker räntesatsen som erbjuds av långivaren eftersom risken att ge ut lånet minskar. Detta är starkt kopplat till kreditvärdighet. Generellt sett ges en lägre ränta till företag med bättre kreditvärdighet. Att öka sin kreditvärdighet kan därmed göra att man erbjuds en lägre ränta.